The beautiful world

Farfar. 

Minns du alla de tunga regndropparna? Snälla, säg att du minns.

Låter du mig det återberätta?

 

Full av löften, alla om himmelen.

Du fyllde atomer, gav liv åt himlakropparna.

 

Himmelen som du ståtligt lovade mig.

Du lyfte atomer, du stannade livet.

 

Under dina viskande träd, förskonad.

De viskar till mig att du fortfarande är här.

Precis så som jag vill vara, vilsen och bortglömd i ditt landskap.

 

Att jag får vara barn igen i väntan på att livet ska oss nå.

På att regndropparna ska så tiden som blev stulen.

 

Bara för att slutligen slita oss ifrån varandra.

Regndroppar.

 

Grandfather. 

Do you remember all the heavy raindrops? Please, say that you do.

Let me retell it, will you?

 

Full of promises, all about heaven.

You filled the atoms, brought life to the orbits.

 

The heavens above that you so grandly promised me.

You carried the atoms, you made life still.

 

Beneath your trees of whispering, in mercy.

They are whispering to me that you are still here.

Just how I want to be, lost and forgotten in your scenery.

 

For me to be a child again waiting for life to reach us.

For the raindrops to sow the time that was stolen.

 

Only to ultimately tear us apart.

Raindrops.